Så var är den någonstans... Solen?
Den som jag behöver för att få energi att ta det där extra steget...
Nu går tillvaron vidare bara för att den gör det.
Utan sol, utan blå himmel, utan kraft...
Vädret tröttar, tar på lusten, tär på orken
Dag ut, dag in så faller det där himla regnet
utan uppehåll, utan rast, utan ro...
Jag saknar den... Solen!
Men dagarna bara går, regn in o regn ut...
Hoppas för varje dag att i morgon minsann,
då kommer solen tillbaks...
Jag måste orka så mycket,
få ändan ur vagnen, köra på, se möjligheterna,
uppfylla deadlines, skapa och utstråla!
... men utan sol... lyser glorian allt mindre.
November ut... kommer snön sedan?
Tänker tillbaks på dagar med sol,
var det länge sedan, var det nyss?
Kroppen minns inte längre...
den vet snart bara av ordet, känslan, verkligheten av just
REGN!