I väntan på att kylan skall komma...

Det vackra vädret är borta,

kvar är regnet och den bitande råheten...

Är det så att man glömmer från år till år att November är en månad av rusk?

Vill på något sätt minnas att November är en fin höstmånad,

en tid då trädgården o naturen verkligen bestämt sig för att "nu är det slut för i år". 

Men att det brukar vara så mycket regn...

Det kommer jag aldrig ihåg :)

Trots allt detta regn,

löven som fallit,

grönskan som lämnat in och fukten som härskar...

är det så vackert i naturen.

Förfallet, lugnet och det avskalade

ger ro i sinnet.

Inget som måste underhållas, krattas, klippas, ansas, vattnas!

Bara förfall...

Snart är November ett minne blott...

precis som allt annat.

Kylan kommer, isen lägger sig... 

snön bäddar in allt förfall i sitt vita täcke!

Vintern är snart här :)

Kram

Regn o blåst

Oktober

Nej, det är ingen frost längre...

Nu har värmen återkommit, och med den kom nederbörden. Nederbörden som lyst med sin frånvaro sedan årets början, vräker nu ner och löser upp jorden. Marken är svampig och mjuk, blöt och uppluckrad. Vi behöver fukten, det vet jag, men jag gillar det inte... Att hålla djur under regnperioder är lite lagom trist ;)

Storm hade de varnat för, och vi stormsäkrade... Visst ett träd har blåst ner o lagt sig över telefonledningen inne i stutarnas hage, men storm vet jag inte. Hård blåst och REGN!!!!

Just nu pendlar väderleken mellan ösregn och solsken, OCH blåst.

Men snusförnuftig som man är, så inser man ju att det inte tjänar något till att gräma sig över situationen. Bättre att gilla läget och göra det bästa av situationen.

Ingen lider ju :)

OINBJUDNA GÄSTER

Svalt men frodigt

JULI

är här... Det är svalt och sommaren känns som om den kom av sig.
Men trädgården prunkar och mår bra...
förutom då att vi inlett ett krig mot oinbjudna gäster!

SORKAR

har invaderat trädgården och alla tänkbara metoder testas nu för att bli kvitt dessa marodörer som fullkomligt underminerar både gräsmatta o rabatter.
Katten Sture hinner inte med :(
Själva lägger vi gift i hålen och täpper till, vi har skaffat ett avskräckningsmedel som vi spritt över gräsmattan, vi har en sorkskrämma... MEN hjälper detta???

NIX!

I morse när jag kikade ut, så var där flera nya högar och en viss uppgivenhet infann sig.

Att tycka det är roligt med trädgård, är just nu lite svårt :)

Vet inte vad jag istället skulle velat ha... kanske mördarsniglar????

Fast sånt där vet man ju inte förrän man utsatts för det.

TIPS?

Om någon har tips på hur man blir av med dessa "gäster" så tar jag tacksamt emot dessa.

Tills dess är det väl bara att fortsätta på inslagen väg, kanske ger det utslag framöver!

Hopplösa rabatter

Förra sommaren invaderade kirskål, brännässlor, knölklocka och sorkar några av mina rabatter. 
Eftersom vi hade långt gångna planer på att gräva upp trädgården för att dra vatten och avlopp till vårt slakteribygge, så lade vi inte mycket energi bakom problemet, utan lät ogräs och infiltratörer få leva ett relativt fritt liv :)

Men, det är inte alltid som det blir som man tänkt sig. Slakteribygget lades på is, men trädgården fortsatte ju att existera. Liksom de oinbjudna... Och denna sommar har vi fått betalt för gammal ost.

I de två bortersta rabatterna kämpar nu de stackars rabattväxterna med kraftigt växande infiltratörer. Beslutet är taget att dessa två ska grävas upp, växterna sorteras och tvättas fria från eventuella rötter från sådana oönskade individer som knölklockan, kirskålen, brännässlorna o en del annat som jag faktiskt inte vill ha där... Hit räknas; blåklint, rölleka och rudbeckia!

Men sommaren har hittills varit väldigt torr, och grävprojekt är ju inte så roligt mitt i sommarblommningen. Därför får detta vänta till hösten. Då hinner jag ju under tiden dokumentera vad jag har, vad som ska bort och kanske dessutom gräva en ny rabatt....

Man hinner ju tänka och planera väldigt mycket under tiden!

Under tiden njuter vi av trädgården som den är...

Nu är det dags!

Nu har jag väntat tillräckligt länge, och det har blivit dags!
Trädgården behöver en egen kanal att få prata genom.
Och idag blir en perfekt dag att börja på... Så nu kör vi!

Jag tänker ta er med på en resa

som går genom trädgårdens underbart slingrande stigar...

Genom min trädgård som kanske inte är så mycket att se,

men som ändå är den trädgård som jag trivs bra i...

Där försumlighet får leva sida vid sida

med önskan och strävan att uppnå förnöjsamhet...

och där skapandeprocessen är viktig

för lusten och glädjen

En trädgårdsresa som aldrig börjar

och aldrig tar slut

eftersom  tiden är en spiral

Den pågår och tar på sig olika dräkter...

Under resans gång skall jag berätta

vad trädgården har att säga

sorgligheter och glädjeämnen

Och är du nyfiken, så är du varmt välkommen

att följa med på resan...

eller kom o gör ett besök hos oss

i vår trädgård och upplev en del av resan IRL.

Välkommen

Ulrika

Inaktivitet...

... Det måste man väl ändå kalla det...

Tiden som rinner iväg

Tankarna glömmer

Eller kanske är det så krasst

att prioriteringen inte görs

 till förmån för allt man valt?

Att tiden går

märker man inte alltid

för man är så upptagen med att planera för det som komma skall

Eller att grubbla över det som inte blev gjort

Tiden väntar inte på att jag skall inser

att tiden är här och nu

Att om jag ska kunna leva

fullt ut

måste jag inse att 

HÄR o NU

är 

valet jag måste ta

Prioritera!

Men att upptäcka

att tiden går för fort kan vara svårt...

Tills man hittar tidsdokument

Bevis för att man tragglat i samma tankespår

inte bara i dagar o månader

utan i dekader...

Då slår tiden till med full kraft!

När man inser att INGENTING

har hänt av det planerande och grubblande 

som upptagit tid, energi, lust och ork...

INGENTING

har ändrats!

Inaktivitet...

fastän tiden går

fastän man planerar och tror sig agera för ett bättre liv...

Att ändra på sig själv...

När tiden går så fort...

Hur många tidsdokument behövs

för att förändra en människas inaktivitet o stagnation?

En vinter?

En ny vår?

En ny handling sprungen ur tanken att jag faktiskt kan...

förändra inaktivitet

till

AKTIVITET!

Solskensbrist...

Så var är den någonstans... Solen?

Den som jag behöver för att få energi att ta det där extra steget...

Nu går tillvaron vidare bara för att den gör det.

Utan sol, utan blå himmel, utan kraft...

Vädret tröttar, tar på lusten, tär på orken

Dag ut, dag in så faller det där himla regnet

utan uppehåll, utan rast, utan ro...

Jag saknar den... Solen!

Men dagarna bara går, regn in o regn ut...

Hoppas för varje dag att i morgon minsann,

då kommer solen tillbaks...

Jag måste orka så mycket,

få ändan ur vagnen, köra på, se möjligheterna,

uppfylla deadlines, skapa och utstråla!

... men utan sol... lyser glorian allt mindre.

November ut... kommer snön sedan?

Tänker tillbaks på dagar med sol,

var det länge sedan, var det nyss?

Kroppen minns inte längre...

den vet snart bara av ordet, känslan, verkligheten av just

REGN!

Min alldeles egna dag!

1 november...

Allhelgona för dem flesta - Halloween för en del andra.

För mig är det bara 1 november!

Min egen dag...

Ute har regnet börjat falla

En typisk novemberdag.

Här är tyst o stilla,

så tankarna får fritt spelrum!

Ett år har gått sedan förra gången...

ett innehållsrikt år!

Ett år som satt spår i mitt liv

...ärr som består!

Men först o främst så är det 

min alldeles egna dag i dag!

1 november

Ibland tar det tid...

... att veta vad man vill!

Så länge som jag har velat fram o tillbaka med funderingar om jag ska fortsätta med bloggandet eller inte... Länge har den fått vila och jag har inte ägnat den en enda tanke, ändå har den ständigt funnits där i mitt bakhuvud, bidat sin tid, tyst och belåten...

Tid att skriva, tid att fundera och formulera,

tid att orka, tid att spendera...

Ett plötsligt uppvaknande; JOOOO, jag ska blogga...

...rann snart ut i sanden - igen!

Men så fick jag en vision!

En önskan om att jag faktiskt bar på lusten, orken, tiden att blogga... kanske inte med samma innehåll som förrut, kanske inte med samma syfte som tidigare...

och framförallt inte med det inre kravet att prestera!!!

Därför hittade jag hit igen... och det känns bra:)

Har inga krav på att någon ska läsa mina tankar,

inga krav att någon kommenterar,

inga krav att jag måste bevisa något...

Jag o bloggen har hittat varandra igen

och det känns underbart och jag njuter!

Vid pennan

Ulrika

And time flies...

Plötsligt har tiden infunnit sig

Lusten är här

Kraften är återhämtad

Allt är som det ska

och det finns inget som står i vägen för evigheten

Nu är jag tillbaka

och allt känns bra:)

Kramar

Ulrika

Det ljusnar

Det är kallt...

...-17 grader står termometern på.

Men jag älskar detta!

Vintern är min årstid.

Helst ska det vara snö o kyla

i min vinter...

Pälsar på mig likt en Michelingubbe

går ut o låter naren bita i mina kinder.

Jag fascineras av den frostnupna naturen

kikar nära på iskristallernas konstverk.

Håller ett vakande öga på SMHI's sida

för att se hur länge min glädje kommer att vara...

Men nu har månen vänt,

och kylan består.

Glädjande inser jag att i ytterligare

fjorton dagar kommer min underbara vinter att stanna.

Vid pennan

Ulrika

Att inte längta någonstans...

Konstaterar nöjt

att vintern är här.

Trädens kala grenar, som tysta

och hemlighetsfulla pryds av

snö och iskristaller...

Om man lyssnar riktigt noga

kan man höra vad dem säger...

Men då måste man ge sig hän åt 

naturens magi o inte låta sig förledas av

ytans störande brus.

Lugnet vilar

här hos mig - i själen,

i naturen, i min trädgård...

Jag längtar just nu 

ingenstans...

Oj vad tiden går...

...ser att det är otroligt länge sedan jag var inne på min blogg... Tiderna förändras, fokus glider iväg, kraft behöver hämtas, o framför allt lusten att skriva och förmedla behöver återhämtas. Kanske är det dags igen... funderar vidare och får se var detta leder...

...återvänder långsamt till en ordnad tillvaro

Det finns dagar med solskensvärme

dagar som vandrar i stillhet

det finns dagar som med kylslagna stänk

Dagar som skriker av smärta

Det finns dagar som idag

Dagar med regn i luften

...

jag känner dess fukt

Det finns en dag som denna

och jag älskar dem

de fyller själen med liv

sprudlande lust och kärlek!

Att sitta inne en sådan här dag

vore synd och skam

Jag borde ut och fylla min själ

med sommarregnets friska värme

Det finns dagar som idag

som vandrar i lugn sävlighet

som talar om att sommarens portar

slagit ut i full blom...

Allt medan regnet skänker sitt guld!

Åter vid pennan...

Ulrika

BATTERIERNA ÄR ÅTER LADDADE!

Tre systrar

har återigen gett sig ut på vift!

Det var dags för Catarina att fylla år,

och dagen har varit bokad sedan länge.

Vi höll alla tummarna att vädret skulle hålla sig,

och det gjorde det väl...

även om det var svinkallt och blåste mycket!

Men det hindrade

inte oss från att frossa i god fika

på Alexs Konditori vid Klåva hamn,

att shoppa loss inne hos C.A.S.A. Oliv (blev dyrt),

och att ta långa promenader...

...som här där vi pausade nere vid hamnen och

premiärdagen för Café Boa på Fotö!!!

Detta är energiladdning!

Att sitta med fötterna över

kajkanten, lyssna till skräniga måsar, vattnets kluckande,

härlig ö-dialekt, känna solens (tillfälliga) värme,

snattra o fnittra med systrarna...

Energi på hög nivå:)

I en klippskreva

blommade ett äppleträd för fullt!

Och in över land

öppnade sig skyarna o hällde ner regn...

Men inte ute hos oss!

Vi njöt tillsammans hela dagen,

med god mat, och en hel del kaffe o te

Nästa energiladdning tillsammans blir till september -

då är det Cecilias tur att hyllas.

Kram

Ulrika

VÅR eller FÖRSOMMAR!

Plötsligt så är värmen här!
När vi kom hem från skidsemestern i Sälen,
var våren redan över.
Värmen som slår emot oss är sommarhet...
Kläderna åker av och vi njuter i solgasset.

Men det känns konstigt,
och jag ser hur naturen kämpar för att hinna ikapp.
Häggen nedanför fårhagen
byter skepnad från brungrå till skirt grön på ett dygn.
Gräset växer i takt med att jag tittar på det.
I rabatterna tycks växterna stiga mot himlen
i samma takt som en snabbspolad film.

Ändå känns det som om jag är i takt i år.
Rabatterna är av någon outgrundlig anledning
rensade och fyllda med plantor som villigt skjutit fart
under de varma dagarna.
Tyvärr lyckades jag ju under hösten rensa bort en ansenlig mängd vårlökar av diverse sorter,
och därför ser det färglöst ut just nu.
Men den skira grönskan fyller saknaden och jag lovar mig själv att plantera nya till hösten.

Hittade en massa småplantor
av en hosta i rabatten när jag rensade.
Satte dessa i en kruka och lät en vacker glaskula vakta dess vidare utveckling.

Gillar att använda min trädgård
som en experimentverkstad.
Ibland blir det bra, ibland inte...
Men det fina i kråksången är att det inte spelar någon roll.
Trädgården är min att skapa vilka monster jag vill.
Jag kan bygga upp, betrakta, gilla eller dissa.
Allt efter behag...
Backa några steg och betrakta, ändra, betrakta igen
och nicka gillande.
Som denna gången!

Önskar ALLA som orkar följa mig i min trädgårdsodyssé,
en riktigt GLAD PÅSK!

Uppdateringarna har inte varit så intensiva den senaste tiden,
men så har oxå våren kommit och min trädgårdssjäl
vill bara ut - aldrig in:)

KRAM

Ulrika

Det är inte vackert... men det är VÅR!

Snön smälter

i en rasande fart...

och fram kommer det som legat gömt

sedan slutet på november förra året.

Gömt och glömt...

Synen är inte vacker

MEN vad gör väl det!

Fram kommer det som vi väntat så länge på...

Vad gör det väl då att det ligger

hundskit överallt, att gräsmattan har snömögel,

och att den blir geggigt upptrampad i takt med att tjälen släpper.

VÅREN

är här och i fårstallet har lammen anlänt!

Först ut i år var ELVAN med två små tacklamm.

TOLVAN kom därpå med två bagglamm.

Det skuttar och sprallas

Glädjen är stor...

SVARTA

var näst på tur -

överraskande nog med tre små bagglamm!!!

Alla mår bra och tackan verkar klara antalet bra.

VACKERT

är det i mina ögon.

För jag ser det som är på gång,

de små sprittande gröna knoppar som sticker upp ur marken.

Snödropp, tulpanblad, fingerört som gröna o prunkande lyser i den tidiga vårens strålar.

Till och med sticker pionskott upp ur rabatten...

Lite oroväckande tidigt,

men ändå så härligt!

DET ÄR VÅR!!!

KRAM

Ulrika

Nu längtar även jag...

Plötsligt

så får jag vårkänning.

Luften är solig och fåglarna kvittrar.

En saknad lust o energi fyller mitt inre.

Är det dags nu???

Men...

man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken!

När känslan o längtan lagt sig till ro

i mitt inre om att det nog är så att våren äntligen kommer.

Då slår den till igen!

I dagarna 3 har nu snön rasat ner från himlen...

Det har töat igen, och snöat igen...

Tungsint

konstaterar jag att vintern inte ger sig så lätt.

Men inom mig är VÅREN väckt,

och längtan stiger i takt med saven i träden.

Jag vill ha VÅR nu!!!!

Jag vill känna värme, lukta på vårfrisk luft,

se hur den bruna jorden spricker av grönt som vill upp!

Biter ihop...

lyssnar på fåglarna som trots allt säger att

det inte är långt kvar.

Gässen anländer från söder,

de första tranorna har setts.

SOLEN tittar faktiskt fram mellan molnen...

VÅREN kommer - inte idag, men kanske till helgen!

Kram

Ulrika