I väntan på...

Om jag haft kameran med mig...

hade jag kunnat fånga Arnie i helprofil med ljuset som en aura runt hans kropp.

Positiv dag i går... Båda pojkarna hemma o Tanya. Det är alltid en glädje när barnen är hemma, speciellt nu när dem blivit så stora och börjat få luft under vingarna och söker egna utmaningar långt hemifrån. Armen är på bättringsväg - tack vare att jag faktiskt så gott det går undviker att använda den - vilket dock är svårt. Fick fixat en snygg annons för vår gårdsbutik till Jul i Ljung (även om slutfinishen gjordes av proffsige Holger Sandin - tack!).

Vår nya häst är killen till höger - tror han heter Diffen!

Anna-Karin med vår nya foderhäst, ringde under morgontimmarna och sa att dem kommer fredagen den 6 november. Det känns som om allt nu faller på plats, ingen oro i hagen, ingen mer kalabalik under ridturerna. Hannah får tyvärr åka tillbaka till sin ägare. Troligtvis blir det nog så att Hannah får åka till ett permanent ställe (slakteriet). Något är fel med hästen, och antingen vet ägaren det, men berättar inte, eller så vet han inte, utan bara trött på hennes fasoner. Men jag tror det är något som inte stämmer. Därför har jag bett min kompis Maria (som kan "prata" med hästar) att komma o lyssna av om Hannah har något att säga. Jag är nyfiken på om min egen inre känsla har rätt.

Medan jag gick och plockade ved igår, slängde jag ett öga in i hästhagen. Jag blev helt tagen av ljuset, hästen och naturen... Men hade jag en kamera på mig? Nej! Fort som sjutton sprang jag in och ut igen. Även om ljuset var kvar, så inte stod hästen kvar på samma ställe, men det blev ett ganska magiskt kort ändå.

Idag blir det städning - måste passa på när pojkarna är hemma och jag behöver hjälp med tunga lyft. Till helgen kommer de närmast sörjande hem - jag har den äran att fylla 46 år:-)

Höstkänsla

Mina jordgubbar står fortfarande kvar i en låda utanför stallet.

De ändrar färg från grönt, till gult o rött, för att slutligen bli bruna - antar jag.

Vackert och fascinerande att följa processen.

Dem ska få stå kvar i lådan över vintern - nyfiken på hur dem klara sig.

Trädgårdens höstliga förfall är njutbart.

Frosten som nyper och stannar tiden.

Sommarens vackra fåfänga, med klippt gräs, ogräsrensade rabatter

och prunkande grönska

stannar upp och går i dvala.

Jag går till ro,

andas in den höga fuktiga höstluften

vandrar i trädgården och betraktar

en tid som flytt.

En kopp te, sittandes på en skinnfäll

på altanen, undan det disiga flygregnet,

värmer och ger energi inför nya tider.

Min trädgård har gått i ide -

min själ laddar inför nästa årstid.

Inspirationsdag

Mitt bidrag till Gäsene-Herrljunga Biodlarförenings hemsida

Gårdagen bjöd på en hel eftermiddag och kväll i inspirationens tecken. Lars Bengtsson som är slakterikonsult var hos oss och tog del av våra planer. Underbart med människor som kommer "utifrån" och ger en helt annan bild av hur ens idéer och drömmar kan förverkligas genom att ta steg som man inte för sitt vildaste kunde tänkt ut själv:-)

När Lars åkte framemot sextiden bubblade och jäste det i mitt huvud av "sätta-i-gång-lust". Men som Lars sa, "ta det nu lugnt, fundera över saken, förhasta er inte..." Det är lätt att säga!!!
En stund senare befann vi oss på nästa inspirationsmöte - att ha biodlandet som näringsverksamhet. Ett antal föredragshållare berättade om biodlarnäringen. Mycket av det som sades var jag redan bekant med, eftersom vi har hållt på i 1,5 år nu. Vad som gjorde mig en aning bekymmersam var hur dessa män (modell äldre), istället för att påtala glädjen och det positiva i denna typ av verksamhet, ifrågasatte om man verkligen skulle hoppa på detta... Undrar om dem lyckades locka till sig några nya biodlare? Som tur var, var Tua Cultura där och LRF hade en mycket positiv o glad represant i form av en företagscoach där. Dessutom var Lars Jonsson från Herrljunga Biodlarförening där och hjälpte upp det hela.

När jag tänker på det, så undrar jag om det var inspirerande! Jag var nog mest fascinerad av hur illa det kan gå när man som person och förening har svårt att gå framtiden till mötes...

Back on the track

Grävprojekt - stjärnflocka, aklejor och en liten hortensia...

Gjutningen blev klar i lördags, nu har vi börjat mura...

Vintern kom med besked, men varade bara en dag...

...även om frosten tog det mesta uthärdade min Nevadaros

och blommade och blommade...

Efter att ha varit utan dataskärm i tre veckor är jag äntligen tillbaka... Och det känns som om ett helt år har gått sedan dess. Det har varit kyla med frost ända ner till 6 minusgrader, vilket resulterade i att många av mina pelargoner strök med. Men tror ändå faktiskt att många av dem överlevt - nere i rötterna! Sedan kom stormen och tog 4 rutor i växthuset. Nya är inhandlade på underbara Vimle Glas, men inte ditsatta ännu. Väntar på en stark man som dessutom har tid! Och sen... kom vintern. Oj vad det snöade och snöade, och oj vad det var vackert. Jag älskar vintern, men den kom lite olägligt. Hade lurat upp min stackars mor från Göteborg, för att åka till Ulricehamn och shoppa blommor till butiken. Hon blev stående i snömodden med sina sommardäck, precis som en del andra blev:-), och vi beslutade att stanna hemma. Snön övergick till regn och kvällen avslutades i underbara goda vänners lag med god mat och gott vin. Inget ont som inte har något gott med sig. Även om hjärnan hade lite ont dagen därpå.

Jobbet med fårhuset går framåt, även om det varit lite stiltje en vecka på grund av älgjakt. Men nu är grunden gjuten och vi har börjat mura upp cementblock. Lammslakten som blivit uppskjuten så många gånger, skall nu äntligen bli av, vilket känns väldigt skönt. Har blivit en hel del extraarbete med utfodring och många olika hagar med djur att hålla ordning på.

Trots att jag egentligen inte bör utsätta min tennisarmbåge för påfrestning är det svårt att låta bli en del saker. Gräver mycket försiktigt ner lite plantor i en rabatt som jag tänkte skulle bli stor och prunkande till våren. Det går inte fort, men det går långsamt och det moler ganska gott i armen efteråt. Men att hålla sig från trädgården är svårt, för även om den gärna genererar arbete så är den dessutom läkande.

På gång äntligen!

Ibland när man vänder ryggen till så finns dem bara där - dem vackra ögonblicken...

Nu jobbar vi på...

...stenarna flyttas och marken jämnas...

... och mycket blir det att fylla eldhögen med...

Som vanligt blev det mycket arbete under helgen som gick. Vi hägnade in hela maderna där det fortfarande fanns bete kvar till fåren. Vi slet i tre timmar innan allt var stängslat och klart, sedan släppte vi på fåren, som först blev alldeles till sig i allt överflöd av gott gräs, men som sedan undrade var är det goda höt som vi fått den sista veckan och helt resolut bara tog sig ut från den nya hagen och in i den gamla. Här stannade dem och bräkte efter hö... fårskallar! Det krävdes en timmes lirkande och lockande innan vi fick dem att förstå att nu skall ni stanna i denna nya hage. Och faktiskt, dem går fortfarande kvar! I alla fall sist jag kollade till dem:-)

Annars fortsätter arbetet med vårt nya fårhus. Material till grunden är beställt och kommer i mitten av veckan. Så innan dess är det en del förberedande arbete som skall till. Vi har en stor brasa som konstant matas på med gammalt skräp...

I lördags eftermiddag var vi på "kurs" hos Morgan o Lotta (kram ni underbara människor!) i lördags och lärde oss hur man känner när lammen är slaktmogna. Alltså lagom feta i hull. Det var roligt och jag praktiserade genom att klämma på våra egna (de som är så tama att jag kommer intill!), under övertalningsförsöket i den nya hagen i söndags.

Dessutom har vi anmält oss till en kurs i lammproduktion som skall gå fyra kvällar under december och januari i Rångedala. Väntar med spänning på detta kurstillfälle. Är väldigt kunskapstörstande för tillfället. Morgan har förutom denna kursen anmält sig till en 2-dagars styckningskurs på Varekils Slakteri skiftet november/december. Hej och hå, nu är bollen i rullning och det skall bli så himla roligt!!!!

Avbrott

Äntligen har vi fått tillbaka vår telefon - och vårt internet... Man blir väldigt lätt sårbar när hela tillvaron är uppbyggd kring ett fungerande telefonnät. Men, livet rullar vidare i full fart i alla fall. I trädgården händer inte så mycket just nu, det mesta går till ro, även om blomprakten fortfarande är överdådig. Vi har haft en del frostnätter - dock inget som oroat växterna.

Egentligen har jag ingen inspiration idag, är stel i kroppen efter gårdagens första arbetsdag på vårt nya fårhus. Eftersom jag har värk i armen, så har jag order på att inte arbeta för mycket - och helst inte alls - men det är svårt. Ulrik Blomdahl och hans grävmaskin var här i går och rev ner en massa "dålig energi" (= vårt gamla fårskjul och ett vedskjul), för att ge plats åt ett nytt med positiv energi. Vi hittade ett grävlinggryt, men tror det var tomt, eller rättare sagt hoppas att det var tomt. Fantastiskt vad fort det går med stora maskiners hjälp - för att inte säga hur bra det blir. En helt ny gårdsbild uppenbarade sig, och det skall bli otroligt roligt att se hur det blir när allt är klart - vilket förhoppningsvis är före novembers ingång.

Avkastning

Grönsaksavkastning...

Frodig höstgrönska...

Den vackra Hannah, med potensialer till avkastning...

Igår var det dags för premiär på hästryggen på min nya Hannah. Det blev en spännande tur, som faktiskt resulterade i att jag åkte av!!!! För första gången på jag vet faktiskt inte när, så lyckades jag bli avkastad. Hannah har fått styra och ställa som hon vill hos en ung tjej som varit hennes tidigare foderägare... "Men nu är det slut på det, lilla Hannah. Nu har du hamnat hos en enveten och segerviss 45-åring, och då slutar det bara på ett sätt; vi kommer att bli goda vänner och du kommer underfund med att det är trevligt att ha mig som ledare."

Trots att hösten så sakteliga tar över, så finns ändå prakten i trädgården kvar. Har börjat plocka bort och rensa lite här och var. Känner sådan lust att minimera i trädgården efter all frodighet. Krukor töms, pelargoner flyttas in i växthuset och ger plats för höstens alla vackra löv att singla ner med höstvindarna och landa på den nyklippta och krattade gräsmattan.

Växthusets tomater, gurkor och chilifrukter fortsätter att ge skörd, även om tomaterna nu är på upphällningen. Troligtvis blir det för fuktigt i växthuset under nätterna, för även gurkorna börjar säga ifrån. En del plantor börjar ruttna, vilket är synd. Att inte kunna gå ut och hämta sig en gurka eller fyra:-), kommer att bli konstigt. Hoppas dock att alla chiliplantor hinner gå färdigt innan frosten kommer. Värme och sol i massor nu denna veckan kan göra susen.