Höstro i trädgården

Novemberdag, diset hänger i luften & termometern visar några grader över noll.
Naturen vilar & laddar inför en ny säsong.
Rodendendrons gröna blad och fylliga knoppar skänker längtan efter vår...


Alpklematisens vackra skyar av blå blom har tagit slut.
Kvar finns de mest fantasifulla frökapslar - som inom sig hyser nästa års överdåd...


Som ett meditativt klosterrum,
där tiden stått still länge & ingen oro finns
Att sitta en stund och lyssna till naturens egen tempo...

Ännu en vecka har påbörjats och det känns som om det kommer att bli en väldigt bra vecka. Denna känsla har blommat upp efter gårdagens möte, då vi hade vår första träff med vårt nybildade nätverk. Det gav mig oerhört mycket kraft och inspiration. Och när jag åkte därifrån var jag full av entusiasm och framtidstro. Jag kunde riktigt känna hur det frö som vi hade sått redan grodde under tiden vi konfererade, och det är klart att, den rika mylla som vi planterade vårt frö i, ger vårt nätverksfrö en oerhörd växtkraft. Ska bli väldigt spännande att se vad detta leder till.

Läste någonstans att hösten är grå och inte har så mycket att erbjuda - speciellt inte i trädgården. Men visst har den det, man måste bara titta lite närmare och våga stanna upp. De gröna månaderna skänker en sådan intensiv växtprakt att vi på avstånd kan betrakta och bara njuta av allt intryck som formligen kastas emot oss.

Men hösten och vintern kräver närhet och då finner man de mest fantastiska underverk som på avstånd för oss endast verkar grått och naket...

Jag gick en sväng i trädgården, och försökte fånga dessa små fantastiska underverk - tyvärr har jag inte världens bästa kamera (eller så beror det på SBS = fotografen ej kunnig!!!!). Bilderna blev så där, men det fastnade ju i alla fall.