Trädgården

söndag 25 juli 2010

PROJEKTARBETE

Svalorna
har i år byggt bon på två ställen hos oss.
Dels ovanför sovrumsfönstret,
dels ovanför vardagsrumsfönstret.
I det ena kläcktes tre små ungar,
och det andra fem.
Det har varit ett himla liv,
men så plötsligt en dag,
när trängseln blev för stor...
då var det dags.
En försiktig tur runt boet
för att spana o känna hur vinden under vingarna kändes.
Sedan en dag var boet tomt.
Men luften är full med svalor!


Ett av sommarens projekt
har handlat om att få gjutit en platta
utanför farstun.
Den sista "fula" platsen på husets framsida.
Tanken var att vi skulle hunnit klart till utställningen som vi hade i helgen...
men så kom plötsligt ett häftigt regn
och en hel dag gick bort.
Och sedan var det dags för utställning!



Men solen återkom,
åtminstone sporadiskt
och vi lyckades få till det med både gjutning,
design och väder.



Som vanligt när vi "pysslar"
sker det under ständiga beslutsändringar.
Idéerna är många när man är fyra som tycker och tänker...
men det blir så fantastiskt bra.
Vi liksom skapar under tiden...
ändrar och testar.
Slutresultatet har vi ingen aning om -
det är en väldigt spännande process.



Vi enades till slut om att göra en kompass.
Gjord av gamla gångjärn
och i mitten en strandplockad stor glasbit,
som slipats av saltvatten o stenar
på en strand någonstans i Frankrike.

Nu väntar vi på solsken,
så vi kan inviga altanen...

Här regnar det...
KRAM
Ulrika




4 kommentarer:

  1. Vad fint det blir! Ser fram emot att se det på riktigt :). Kram

    SvaraRadera
  2. Vi har haft många upplevelser med svalungar. Två gånger har vi också fått hjälpa till med att få vind under vingarna. Man kände sig riktigt stolt när de flög iväg! :)

    SvaraRadera
  3. Jätte fint!! Så duktiga ni är.Spännande att inte veta slut resultatet och modigt...
    Hoppas det gick bra på utställning!

    SvaraRadera
  4. Så somrigt med svalor och trädgårdsprojekt.
    Det blir nog super bra och utställningen blir jag lite nyfiken på.
    Den tavlan du visar i förra inlägget och super fin, helt i min smak.
    Annika

    SvaraRadera